Jade - direkt från USA

Så var man tillbaka. In och ut på sjukan sedan förra onsdagen, men nu blev jag äntligen utskriven igår morse. Så jag är nästan back on track nu alltså! Orkar inte riktigt förklara allt som hänt, men har bland annat "displaced ribs" och "pulled muscle under ribs", inte det skönaste direkt. Går fortfarande på smärtstillande och så, de säger att de ska ta ungefär 2-3 veckor innan smärtan avtar - så vi får se... Äsch, orkar inte prata mer om det nu, det ordnar sig!

Tack till alla som skickade små hälsningar, och ett extra stort tack André för det svenska godiset - mums! (Man får för övrigt skicka svenskt godis till mig om man vill! hint hint)

Vi har ett litet minilov nu, för att fira THANKSGIVING! Det ska bli riktigt kul faktiskt, och skönt. Har ju redan missat en vecka i skolan, och bara varit där i en och halv dag den här veckan.. men i alla fall, jag behöver vila lite till. Jag tror jag kommer gå upp minst 10 pounds, jag skojar inte. Ni ska se hur mycket alla äter här på thanksgiving, nog med att de gör det annars också. För att värma upp så åt vi lunch på KFC idag, de måste seriöst ha världens godaste kyckling, åh! Jag förstår inte hur jag ska orka smaka på allt, jag menar.. för det första så måste man ju nästan ta lite av varje sak, så ska man väl åka runt hos en massa vänner och äta middag där också. Men det är okej, jag kan ta ett par extra kilo.. (haha)

Igår hade vi match, jag var ju bara tvungen att pallra mig det. Med otroligt smärta och på smärtstillande tog jag mig dit, vi vann! Jag är så arg, eller med ledsen att jag inte kan spela. Men jag är i alla fall stolt över mina tjejer, och över killarna med för den delen - även fast de förlorade sin match..

Jag måste bara ge ett plus i kanten för killarna här i USA, inget i datingväg nu alltså. Eller det är förresten också en fundering, kan man gå på dejt med en kompis utan att "dejta" eller sedan förvänta sig mer. Alltså bara vara vänner från bådas sidor? Jag tror det jag. Igår frågade Phillip om han kunde hämta upp mig för matchen, visst tänkte jag. Så åkte vi hem till hans mamma och hela släkten var där, dom frågar glatt "Oh Phillip who's is this girl?" Så hade han världens sötaste förklaring om att jag var en jättebra vän till honom och att jag var från sverige och sånt, haha. Gulle! Sen när vi kom till matchen så betalade han för mig, jag förstod inte riktigt, men han vägrade i alla fall låta mig betala. Vilken kille! Snarare vilka killar de har här!



Nu så ska jag vila lite, mår fortfarande inte för bra om man säger så. Så HAPPY THANKSGIVING Y'ALL!